S, tell me a secret and you will know mine

Fast nu är jag bara sur, o ledsen o vill gråta.
Allt känns som mitt fel, jag fick aldrig en förklaring allt var bara mitt fel. Mitt fel att jag fanns, mitt fel att jag brydde mig o mitt fel att jag öpnnade mig.
Förlåt för att jag finns då !
Jag vet inte vad jag gjorde fel o nu kommer det bara sitta o äta mig inifrån, sitta som ett litet hål som bara finns där, aldrig lär jag få någon förklaring till vad som hände, vad gick fel.

Jag gillade verkligen dig, du fick mig att må bra o du gjorde mig glad. Kanske gjorde jag dig ledsen...

Jag orkar bara inte, det är ditt fel allt ! Ditt fel som du kommer ångra, för tänk på alla tillfällen vi lär ses, tänk på alla människor som vi har gemensamt. Du kommer se mig, du kommer få undvika mig, men du kommer ändå känna min närvaro.
Jag vet hur det kommer bli, de kommer bli som med Jessie, du kommer gömma dig i korridoren, försöka undvika mig vart du än är o så kommer du alltid kolla dig runt om jag är där.
Men om du kan leva med det, om du kan leva med att du svikit mig, om du kan det, om du kan ligga hemma i din säng o inte ens vara berörd. Då tackar jag dig, för då har du gått vidare. Då har du lämnat mig bakom.

Men tills dess, kommer jag alltid vara där, jag kommer finnas där.

jag hoppas också att du kommer tänka på mig. Tänka på vad du gjort. För jag kommer aldrig se på dig på samma sätt. Aldrig att du ska få mig må skit o sen bara överge mig.

Vill du va själv? va de då, men det är bara mig det går ut över fattar du hur det känns eller?
Det är bara mig du inte vill ha nåt att göra med, ja jag är sur, förbanna på ditt sätt att vara. Som om det skulle vara okej att bara göra så.

Det finns ingen framtid, vi lever i nuet o jag hoppas att ditt liv blir mer skit än vad det är.

Det gör ont i mig än, har nog gjort de ett par dagar nu. Har bara inte orkat, har bara inte velat. Jag har försökt så mkt ! förgäves för att inte förlora dig.
Så har livet slagit mig i ansiktet igen, eller snarare i hjärtat. Känns som om en kviv har slagits in o så drog du ut den så att jag skulle kunna se blodet falla.
Jag vet inte, jag har väll problem, jag vet bara inte vad jag ska göra längre.
Du var viktig som vän, som någon som fick mig glad.

Jag öppnar mig nästan aldrig för folk, är väll rädd för att vara sårbar. Jag vet, det gör mig inte till en så trevlig person o man får inte ut så mkt av mig, men jag öppnade mig för dig, litade på dig o höll dig hårt intill mig.

Det räcker väll inte att vara jag längre, det räcker inte att bara finnas där, alla kräver nåt mer verkar det som.
Känns som om jag bara skriver för att skriva något,

men det är för att det inte längre finns något kvar inom mig, inget.

Då har bloggen bytt lite design, hoppas ni gillar den me' =)

=( får först pengar på typ torsdag, eviga väntan !!

Vet du, du kan snacka så mkt skit om mig du bara vill, det betyder bara att du tänker på mig, föör mkt

Inte mycket händer just nu, de mesta är väll som det varit en tid nu. Just därför är det såå mkt roligare att lägga sig i andras liv, nää det måste jag göra verkligen sluta göra, men jag gör ju de mest av omtanke också.
Hatar när man förstår att folk ändå kommer bli sårade eller att de kommer göra misstag.
Men jag antar att jag inte kan skydda mina närmaste ändå =(
Alla måste ju får göra sina misstag o sen lära sig av dessa. Men hatar att alla ska bli så deppiga o sura efter det har hänt.

Hoppas allt går bra för dig, vill inte ha dig mer deppig än du är =( önska bara jag kunde hjälpa....men du låter mig inte göra det heller.
Antar att vi bara får våra moments, inte många, önska det kunde vara så hela tiden...
Känns bara som om vi verkligen kom bra överrens o hade det bäst, men på senaste tiden har vi bara bråkat o jag har blivit sur för att du inte verkar bry dig o massa sånt.
Måste väll sluta haka upp mig så mkt ! men vissa saker gör ont

måste sluta bli så påverkad av alla, det är ju ändå mitt liv

Nu ska jag äta pannkakor =)
nästa vecka blir det förmodligen så att jag färgar håret, själv =o får se vilken färg o om jag vågar =)

En helvetes måndag, rent ut sagt

Vad skönt, en jobbig o hård vecka är äntligen över. Man känner ju sig helt utmattad XD o min pojkvän ligger redan på sängen o sover, stackaren.
Snart ska vi iväg på träning o sen blir det väll myspys hemma =)
jobbigt bara att min mamma också säkert är hemma senare...då får man inte lyssna på film för högt o hon klagar på allt annat också just nu.  Aja, på måndag blir nog saker för hoppningsvis bättre !

en inre krets med ord, är en liten del av de stora

Alla tycker jämt att allt bara handlar om en sak, en liten sak som man har olika.
Folk kommer o går, man sätter upp mål och man vill komma någonstans i livet.
Men är det verkligen så?
för varför skulle vi annars stanna upp på de olika ställerna vi gör ist för att komma framåt?
Vissa säger att det är så vi valt våra vägar, men jag tror snarare på att man inte valt dem själv och att det fastiskt finns så många som vill samma sak att vi krockar, vi bråkar, blir av med jobb och misslyckas.

Så låt befolkningen minska o ge oss fler möjligheter

Antar att alla misstolkar, det är därför man inte skriver namn, men alla får väll ha vilka tänkar de vill. Men mina texter handlar inte om Italo, nä, inte den som handlar om att spy heller

Känner jag bara för att skrika,
bara säga saker som jag verkligen tänker till er,
men jag vet inte om ni skulle bry er, kanske ta åt er lite i början iaf

så nu lämnar jag mina skrik på bloggen istället

Vet du, jag tycker inte om dig, jag tycker du är en riktigt dålig kompis o du får mig att spy !
Du fick mig många gg att må dåligt, men som om du brydde dig, bara allt var bra för dig.
Du skulle bara lämna mig om det kom upp annat eller om du tyckte jag var tråkig.
Som många andra, vågar du inte ens snacka med mig när jag verkar sur eller nere ! vet du vad? det är då du ska finnas till för mig !

Du måste verkligen ha problem med oss, du säger åt mig att jag inte kan gå vidare. Men det har jag o jag är glad.
Jag tror snarare det är så att du är rädd, rädd för de mesta. Rädd för vad som skulle hända om du fick vara med mig, rädd för att du skulle vilja. Det är ju bara ditt problem om du tror att du inte kan gå vidare o ha mig i ditt liv för att du kommer förstöra ditt förhållande. För om de skulle hända skulle det bara bevisa att du är svag, att du vill vara med mig o att du inte alls glömmer eller bara lämnar saker bakom dig o går vidare. Det är ju faktiskt så.
Klart att jag tänkt så också, klart att jag har varit rädd. Men jag är inte rädd för att visa saker, för att vilja  försöka på något nytt.
För ja, jag saknar dig, jag tycker om dig som vän o önskade aldrig att det skulle sluta såhär. Så där har du mitt skrik o mina känslor, lev med det. Även fast du försöker glömma

I have found home