Jag är sur o ledsen men bara så jävla förbannad på dig, o på mig
Fast nu är jag bara sur, o ledsen o vill gråta.
Allt känns som mitt fel, jag fick aldrig en förklaring allt var bara mitt fel. Mitt fel att jag fanns, mitt fel att jag brydde mig o mitt fel att jag öpnnade mig.
Förlåt för att jag finns då !
Jag vet inte vad jag gjorde fel o nu kommer det bara sitta o äta mig inifrån, sitta som ett litet hål som bara finns där, aldrig lär jag få någon förklaring till vad som hände, vad gick fel.
Jag gillade verkligen dig, du fick mig att må bra o du gjorde mig glad. Kanske gjorde jag dig ledsen...
Jag orkar bara inte, det är ditt fel allt ! Ditt fel som du kommer ångra, för tänk på alla tillfällen vi lär ses, tänk på alla människor som vi har gemensamt. Du kommer se mig, du kommer få undvika mig, men du kommer ändå känna min närvaro.
Jag vet hur det kommer bli, de kommer bli som med Jessie, du kommer gömma dig i korridoren, försöka undvika mig vart du än är o så kommer du alltid kolla dig runt om jag är där.
Men om du kan leva med det, om du kan leva med att du svikit mig, om du kan det, om du kan ligga hemma i din säng o inte ens vara berörd. Då tackar jag dig, för då har du gått vidare. Då har du lämnat mig bakom.
Men tills dess, kommer jag alltid vara där, jag kommer finnas där.
jag hoppas också att du kommer tänka på mig. Tänka på vad du gjort. För jag kommer aldrig se på dig på samma sätt. Aldrig att du ska få mig må skit o sen bara överge mig.
Vill du va själv? va de då, men det är bara mig det går ut över fattar du hur det känns eller?
Det är bara mig du inte vill ha nåt att göra med, ja jag är sur, förbanna på ditt sätt att vara. Som om det skulle vara okej att bara göra så.
Det finns ingen framtid, vi lever i nuet o jag hoppas att ditt liv blir mer skit än vad det är.
Allt känns som mitt fel, jag fick aldrig en förklaring allt var bara mitt fel. Mitt fel att jag fanns, mitt fel att jag brydde mig o mitt fel att jag öpnnade mig.
Förlåt för att jag finns då !
Jag vet inte vad jag gjorde fel o nu kommer det bara sitta o äta mig inifrån, sitta som ett litet hål som bara finns där, aldrig lär jag få någon förklaring till vad som hände, vad gick fel.
Jag gillade verkligen dig, du fick mig att må bra o du gjorde mig glad. Kanske gjorde jag dig ledsen...
Jag orkar bara inte, det är ditt fel allt ! Ditt fel som du kommer ångra, för tänk på alla tillfällen vi lär ses, tänk på alla människor som vi har gemensamt. Du kommer se mig, du kommer få undvika mig, men du kommer ändå känna min närvaro.
Jag vet hur det kommer bli, de kommer bli som med Jessie, du kommer gömma dig i korridoren, försöka undvika mig vart du än är o så kommer du alltid kolla dig runt om jag är där.
Men om du kan leva med det, om du kan leva med att du svikit mig, om du kan det, om du kan ligga hemma i din säng o inte ens vara berörd. Då tackar jag dig, för då har du gått vidare. Då har du lämnat mig bakom.
Men tills dess, kommer jag alltid vara där, jag kommer finnas där.
jag hoppas också att du kommer tänka på mig. Tänka på vad du gjort. För jag kommer aldrig se på dig på samma sätt. Aldrig att du ska få mig må skit o sen bara överge mig.
Vill du va själv? va de då, men det är bara mig det går ut över fattar du hur det känns eller?
Det är bara mig du inte vill ha nåt att göra med, ja jag är sur, förbanna på ditt sätt att vara. Som om det skulle vara okej att bara göra så.
Det finns ingen framtid, vi lever i nuet o jag hoppas att ditt liv blir mer skit än vad det är.
Kommentarer
Trackback
