Du, du vet kanske att du gör det med flit
Du förvirrar mig, ger mig dubbla budskap, ger mig osäkerhet över hela situationen.
Får inte känna de jag känner, får inte säga de jag menar. Ändå vill du att jag förklarar?
Hur ska jag förklra mig för att inte göra fel?
Så jag passar hellre på att säga saker o förvirrar mig själv än att säga nåt jag inte borde till dig.
Vågar inte skriva vad som helst heller, för jag vet inte hur du reagerar, hur du hanterar saker.
Hur ska jag vet?
Det är som om det är fel att sakna någon, som om jag skulle sakna inget. Jag får inte sakna, inte tänka, inte agera på något som har med dig att göra. Allt är bara en väntan på att du ska tänka, du ska säga, du ska känna, du ska säga åt mig vad jag får göra o inte göra.
Får inte känna de jag känner, får inte säga de jag menar. Ändå vill du att jag förklarar?
Hur ska jag förklra mig för att inte göra fel?
Så jag passar hellre på att säga saker o förvirrar mig själv än att säga nåt jag inte borde till dig.
Vågar inte skriva vad som helst heller, för jag vet inte hur du reagerar, hur du hanterar saker.
Hur ska jag vet?
Det är som om det är fel att sakna någon, som om jag skulle sakna inget. Jag får inte sakna, inte tänka, inte agera på något som har med dig att göra. Allt är bara en väntan på att du ska tänka, du ska säga, du ska känna, du ska säga åt mig vad jag får göra o inte göra.
Därför stänger jag mig,
Kommentarer
Trackback
