S, tell me a secret and you will know mine

Man klarar sig inte själv, jag vet det. Jag vet att jag inte kan leva ensam hela mitt liv o bara igronera det som kan göra ont för att jag ignorerar det som gör ont.
För allt behöver inte göra ont,  bara nästan allt. I det onda finns hopp om vänskap o att bli älskad.
Vissa saker gör ont, men av en anledning, vissa saker gör ont av ingenanledning. Men livet är inte smärt frittt o man kan inte göra det smärtfritt heller. För om du låssas som att allt är bra, är allt bara dött. Du är ensam, o kommer dö ensam. Man kan inte igorera livet, för livet är inte rättvist men det har sina bra stunder.
Lycka, Kärlek, att få sin första kyss, att minnas sin kärlek, ha alla minnen av glada dagar, Att veta at man är älskad o varit det. Man glömer aldrig bort den tid som var lycklig, man glömmer aldrig de bra vänner man haft, alla stunder då man verkligen vetat att de funnits där för dig, alla jobbiga stunder du aldrig klarat utan dom bredvid dig.

Jag vet att livet kan vara hur bra som helst, men alla dåliga stunder då?
Det finns där för att påminna dig om alla stunder som varit lyckliga, att man inte ska ge upp även om allt är skit.
Alla stunde då man känner att man bara vill dö, klart att man inte kan tänka på alla bra stunder när man då är ensam o trött på allt skit man fått höra, på alla vänner som svikit en, på kärleken som bara begrog o lämnade dig.

då är det svårt då vill man bara vara ensam mn ändå få alla att se ens smärta