Du tror du vet vem jag är, men det kommer du aldrig göra.

Folk förväntar sig alltid att man är på ett sätt, blir förvånade om man gör något "man aldrig skulle göra" o önskar att vi alltid ska vara det samma o hålla kvar.
Så är det ju inte, vi männsikor är oförutsigbara när det gäller allt, vi gör misstag, tar risker, vill göra som någon annan. Det är inte något vi själva kan ro för, det är vår lust vår längtan o vår strävan som får oss att agera på ett vist sätt.
Folk tror sig alltid känna en o veta allt om en, men så är det nästan inte med någon, eller iaf inte med mig.
Det är nog ingen som riktigt känner mig, som vet vad jag känner, kan se vad jag tänker på, nånsin. Det bara tror jag är på ett vist sätt som jag visat dem, fått dem att tro att jag i en viss situation skulle göra på ett vist sätt. Men så är det inte alls, inte med mig iaf. Mitt liv kan ta en vändning vilken sekund som helst. Folk kan inte se det jag ser, inte känna av det jag vill förklara, se saker på de sätt jag visar.
Personer drar hel enkelt sinba egna slutsatser om vem jag är eftersom de inte vågar fråga vissa frågor.
Så nu ska ni få veta vissa saker om mig.

Jag älskar att vara själv, så har jag alltid haft det, jag älskar bara tomheten.
Jag hatar att inte få välja film på bio.
Jag sjunker längre än du någonsin kommer göra o tänker inte alls på hur sårad du skulle bli.
Jag blir nästan aldrig kär så förvänta dig ingenting av mig för jag behöver mer.
Jag tror inte på att mina vänner ens gillar att umgås med mig.
Jag är faktiskt ganska trevlig men om jag inte gillar dig gör jag verkligen inte det, det är bara de föärsta intrycket jag går på. Som många andra personer.
Jag kan inte se mig i ett förhållande där jag skulle kunna va så lycklig som alla andra i förhållanden.
Jag tror faktiskt världen skulle vara lite lättare om man slapp bli kär o sårad.
Jag tycker kärlek är överskattat o aldrig händer mig.
Jag är en hjärtekrossare varesig jag vill eller inte.
Jag älskar mitt liv så som det är, men det behöver inte vara så att jag älskar personerna som trängt sig på eller platsen jag måste leva på.

vill du veta mer?

   

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0