Tavlan

Allså fy fan för den där jävla tavlan !

Ser den typ varjedag känns det som, allså varför ska den hålla på o tracka mig för ?!
okej, jag har ju mina aningar om saker o ting, me n änd allså det är ju inte mitt fel. Han lämnade dig kvar att bli att minne. Fast ibland känns du som mer än ett minne.
Du finns ju, inte så långt bort från honom heller o jag kan ju inte hindra er...,

Han tänker väll på dig ofta ändå, allt ni hade, det gör ju jag också.

Så hur ska jag kunna mäta mig med dig?
Men en människas förflutna hör väll inte till framtiden?

Ja, jag vet att du inte glömmer, men du behöver väll inte påminna mig om att det känns hopplöst?!
För det känns andå som om hon ändå äger ditt hjärta o alltid kommer göra det...

kvinnan på bilden finns o glöms aldrig men jag vill inte minnas henne för det. Jag vill minnas oss.

För jag vill inte minnas att det för alltid skulle varit ni...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0