Så hur gick det?

Klart att det inte blev som jag tänkt mig...
hade hoppats på en person som inte mindes mig eller viste vart den var ens.

Så nu vet jag iaf, lyssna aldrig på ditt inre. Gör inget dumt som dethär.

Jag var bara inte redo, inte alls!
som att få sin drog med efteråt kändes det bara värre, kanske är det så med droger.  Man vill ha dem även fast man vet att man mår dåligt av det o inte kan släppa det då.
Med det blev ju inte bättre av att du lät mig ta den, lät mig känna, för ett ögonblick att smärtan kanske vore borta.
Lät mig suga in allt som heroin genom ett sugrör som snabbt tar slut.

You'r my drug and I will quit, if I can

Allt blir inte bättre av att man får det falska leendet.

Fast det bästa var nog: 2 månader inget, sanningen (vad det nu var) av en packad männiksa som bara kan snacka med en med minst en liter sprit i kroppen o alla dessa förlåt, som om det skulle göra det bättre eller ?!

Jag vakar inte upp varje morgon för att tänka på dig, mitt hjärta har fått nog av sånt skit. Jag vaknar upp o hoppas att jag slipper se dig eller minnas. För allt är en röra av kyssar som fylls med hat o svek i olika former.
Vill man vakna upp till det?


minä rakastan sinua mutta sinä et osa käsitella minun rakauta miten kään

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0