Förlåt..., W

Förlåt....

allså jag sabbar alltid allting, nu har jag liksom börjat fatta vad du gått igenom för att finnas för mig ! du fanns alltid där, men nu har du väll börjat fatta att jag bara inte funkar ! Allså faan, alla dessa år som du funnits däär o velat vara min bara min o göra mig lycklig, alla dessa år har jag bara tjafsat med dig o sagt åt dig minst 10 gg att dra åt helvete o att jag hatar dig. Ja, jag hatade dig, för att du ville leva i det som kallades mitt liv, att du ville finna dig i att jag skulle gråta varje kväll o att jag inte skulle vara lycklig iaf. Kanske förstod du inte vad du gav dig in på, kanske gör du fortfarande inte det. Du kanske bara ser det du vill se, du ser en söt tjej du gillar/gillade över allt annat på jorden. Hur kan man bara missa en person  så fullkomligt ? bara missa att det faktiskt gömde sig ett kolsvart monster i henne?
Allså iband undrar jag vem jag är, du gör det ännu mer komplicerat.
Jag vet egentligen inte vad jag ska säga till dig, för vi skulle bara börja tjafsa, som alltid. Kanske är det vårat sätt att kommunicera, snarare mitt sätt att kommunicera. Allså det blir bara så, jag kan inte snacka med dig om saker, inte ens vanligt. Klart att det går på mess, men inte på msn eller i verkligheten. Är det nåt slags cibervärld du o jag kretsar i. Som en liten bubbla av frågor vi inte vågar ställa eller saker vi aldrig vågar fråga.
Du säger att du ska förklara, men när får jag min förklaring då?

Du är 2 sidor av en person jag älskar, men vilken del älskar jag då?
han jag tror du är eller han jag träffar?
Jag förstår inte, jag vet inte om jag vill förstå heller.

Kommer ihåg när du inte kunde släppa mig, jag blev tvungen att aldrig mer snacka med dig. Det kändes faktiskt ganska okej fast det var ju svårt. Men jag fattar inte vf jag bara fortsätter falla tillbaka till dig hela tiden. Eller jag kanske har en aning, men liksom nää, jag förstår inte.

Jag förstår inte hur du bara kan sitta där o vänt på mig, dag efter dag, månaer som flyter förbi, som sedan blir år.
Det har väll gått 2 år nu tror jag.

Ändå väntar du....




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0